Karmel - Karmelitorden i Sverige Karmel    
 
Pil Startsida
Pil Karmelitorden
Pil Karmelitnunnorna
Pil Kallad till Karmel?
Pil Karmelitbröderna
Pil Karmels regel
Pil Tidskriften Karmel
Pil Böcker
Pil Ikoner m.m.
Pil Predikningar m.m.
Pil Kontakt



Kallad till karmelitnunna?
NY ARTIKEL!
Kallad till Karmel. Ett vittnesbörd.
Läs mer »


LITANIA
till Vår Fru av Berget Karmel

Läs här »



NY BOK!
Eloi Leclerc
Den fattiges visdom - Om Franciskus mörka natt
Läs mer »



NY BOK!
Dom Xavier Perrin o.s.b.
Vad du är skön Maria
Läs mer »


NYTT HÄFTE!
Maria - Karmels skönhet.
Red. av en karmelitnunna
Läs mer »


Tidskriften Karmel
Nytt nr ute nu! »


LITANIA
till vår Herre Jesus Kristus, präst och offerlamm »
Läs här »


DAFFODILS
By William Wordsworth
(1770-1850)
Läs mer »



DEN HELIGA MÄSSAN
Karmelitnunnornas kapell

December-februari
Sön- och helgdag 9:30
Mån-lör 9:00

Mars-november
Sön- och helgdag 9:30
Mån-lör 8:00

Den heliga mässan firas på latin första torsdagen i månaden. Reservation för eventuella ändringar.



Rosenkransen
CD: ROSENKRANSEN Karmelitnunnorna ber rosenkransens mysterier
Läs mer »



Karmel är framför allt Marias land.

Hon är dess ljus, dess överskuggande moln, dess renhet, dess liv. Detta låter oss förstå i vilken utsträckning vi är hennes och med vilken nitälskande kärlek som Karmels drottning vakar över våra själars trohet.

Mother Mary of Jesus, Nottinghill Karmel, London





Hitta hit!
Hitta hit »


 

VÄLKOMMEN TILL KARMELITERNA I SVERIGE!

MARIA - KARMELS SKÖNHET
Wilfrid Stinissen, karmelit (1927-2013)

Kallelsen till Karmel är en kallelse in i Gud - dit Maria har gått före oss - en kallelse till ett allt djupare liv, ständigt enklare, klarare, öppnare. Man går från härlighet till härlighet, allt längre in i det mysterium som kallelsen är. I vår orden är Maria överallt närvarande, som en stilla susning fylld av Gud. Maria är alla karmeliters förebild. Hon lever till fullo det vi är kallade till. Hur är det då hon lever?
Läs mer »

JAG SMORDE DIG TILL ATT VARA JAG
John Tamayo, salesianpräst

I 35 år var jag missionär i Thailand. Detta är vad som hände mig när jag var församlingspräst i "Vår Fru av Fatimas kyrka" i Prachuab. Jag var 50 år och körde en minibuss med studenter. Plötsligt kunde jag inte andas, det svartnade fšr ögonen och jag kunde inte se någonting. Jag fördes till ett sjukhus och de såg att jag hade haft en liten hjärnblödning.
Läs mer »

JOHANNES PÅ ÖN PATMOS - EN IKONMEDITATION
En karmelitnunna

Johannes på ön Patmos Patmos, ön för de landsförvisade. Patmos, ön med den brännande solen och de stormiga havsvindarna. Ön där sällan någon valde att bo. "Jag, Johannes, er broder som i Jesus delar lidandet, kungavärdigheten och uthålligheten med er, hade kommit till ön Patmos för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull" (Upp 1:9). Den åldrade evangelisten Johannes drabbades i Efesos av Domitianus' förföljelse av de kristna och deporterades till fångenskapsön Patmos, troligen c:a år 95. Det är här han får sin uppenbarelse som utgör Bibelns sista skrift.
Läs mer »

KONTEMPLATIV BÖN I KARMELS TRADITION
Eugene McCaffrey, karmelit

Att tala om kontemplativ bön i Karmels tradition är ett vidsträckt ämne som spänner över 800 års historia, reflektion och livserfarenhet. Praktiskt taget varje karmelitisk författare har skrivit om det, från de första eremiterna samlade på berget Karmel, inspirerade av profeten Elias liv, ända till våra dagar. Jag tror emellertid det är riktigt att påstå att vi de senaste decennierna har återupptäckt kontemplationens centrala plats i vår karmelitiska karism.
Läs mer »

SYSTER MARIAS RECEPT
- att ge sig till Jesus Kristus
Wilfrid Stinissen, karmelit (1927-2013)

Med anledning av sr Maria av Jesus bortgång, publiceras en predikan, som den också nyligen bortgångne, Wilfrid Stinissen höll i Glumslöv den 6 juni 2002 med anledning av sr Marias diamantjubileum, 60 år i Karmel. Hon hann även med att fira 70-årsjubileum som karmelitnunna.
Läs mer »

SYSTER MARIA AV JESUS (1921-2013)
- ett andligt moderskap
Anders Arborelius, karmelit

Karmels karism är att få delta i jungfru Marias universella moderskap. Karmelitnunnorna vill genom sitt liv speciellt efterfölja Marias fördolda liv i Nasaret. Med hennes blick vill de se på Jesus: det är det som är deras bön. Med hennes blick ser de också på människorna: det är deras förbön. Bön och förbön, mystik och apostolat smälter liksom samman för dem. I allt går de med Maria till Jesus och vill dra med sig alla med Maria till Jesus. Detta gällde i högsta grad också vår syster Maria av Jesus.
Läs mer »

ATT BE ÄR ATT SÄGA: "FADER... GIV OSS IDAG VÅRT DAGLIGA BRÖD"
Tomas Alvarez, karmelit

Författarinnan till Fullkomlighetens väg (Teresa av Avila) vet att denna bön i Fader Vår framför allt har en ödmjuk materiell innebörd. Vi ber Fadern om den näring han inte nekar himlens fåglar. Teresa finner det normalt utifrån detta biologiska behov att säga till Fadern att vi behöver hans hjälp. Trots allt föredrar hon för sina läsares del (låt oss inte glömma att hon skriver för en bedjande kommunitet) att omedelbart föra dem över till ett annat plan: till andens behov, till det förvandlade brödet, själens bröd, d.v.s. eukaristin.
Läs mer »

DEN HELIGASTE HELIGHETEN
Pierre-Marie av Korset, karmelit

Den heliga Therese av Jesusbarnet har för vårt århundrade (detta skrevs på 1960-talet) utstakat "en helt ny liten väg", en helighetens väg. Denna väg har Kyrkan kanoniserat. I hela världen är Therese närvarande med sitt intagande och övertygande leende. "Alla kommer att älska mig..." Gud har sänt oss henne - "ett ord från Gud" vågade Pius XII säga om henne - för att hjälpa oss bli de helgon han vill att vi skall vara. Eftersom vi inte kan anföra allt som hon säger om heligheten - det skulle innebära att behöva sammanfatta hela hennes spiritualitet - skall vi endast dröja vid två avsnitt ur hennes Självbiografiska skrifter och framför allt försöka frilägga den uppfordran som genom dem riktar sig till oss.
Läs mer »

ELISABETH AV TREENIGHETENS KARISMA
Koen de Meester, karmelit

Liksom i Gamla testamentet finns det i det Nya förbundet profeter som förmedlar budskap från Gud. Den store teologen Hans Urs von Balthasar tvekar inte att placera Elisabeth i deras sällskap. Här har vi ett helgon, säger han, med en "mission" i Kyrkan. Hon fortsätter att tala, än mera i framtiden än hon gjorde i det förflutna. Med djupt rotfäste i sin utomordentliga trohet gentemot Guds nåd, har Elisabeth en karismatisk gåva att kunna fšrstå och leva i den Treenige Gudens närvaro.
Läs mer »

TERESA AV AVILA - VAD EN MÖDOSAM OMVÄNDELSE KAN LÄRA OSS
Av Wilfrid Stinissen, karmelit

I sin självbiografi ägnar Teresa av Avila fängslande och gripande sidor åt sin omvändelse. Sällan kommer hon oss så nära som i denna sorgliga redogörelse. Vem känner inte igen sig i detta halvhjärtade liv där man ömsom faller, ömsom reser sig igen, men ofta nog obeslutsamt ligger kvar där man fallit? Där man hör och inte vill lyssna? Där man längtar och ändå ryggar tillbaka?
Läs mer »

GUD GER ÅT SINA VÄNNER MEDAN DE SOVER
Om sömnens plats i vårt förhållande till Gud
Två karmelitnunnor

En tredjedel av vårt liv ägnar vi åt att sova. Man kan tycka att detta är slöseri med tiden, men förhåller det sig verkligen så? Antagligen inte, eftersom Gud en gång har skapat oss på det viset. Att sova tillhör våra mänskliga villkor, och allt sant mänskligt har en plats i teologin, så även sömnen. Vilken plats har den då i vårt gudsförhållande?
Läs mer »

DEN HELIGE ANDE - KYSSEN
Anders Arborelius ocd

Pingsten fortsätter. Anden är ju redan given åt oss, men hans närvaro kan bli allt mer verksam och kraftfull. Ja, hela Guds treeniga liv är oss givet, och den Helige Ande är den som upplyser oss och gör oss uppmärksamma på detta mysterium. Hur otroligt det än låter, kan han ge oss en aning som hur Guds inre liv är beskaffat. "För oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud" (1 Kor 2:10).
Läs mer »

KYRKAN OCH PETRUSPRINCIPEN
Andre-Joseph Leonard, ärkebiskop

Fastän de själva inte är apostlar, är Marias och de andra kvinnornas närvaro tillsammans med apostlarna något betydelsefullt. På ett för-synt sätt påminner de oss om att det är den marianska hållningen, ja-ordet, som utgör den grundläggande måttstocken för Kyrkans frukt-barhet. Den apostoliska eller hierarkiska Kyrkan kan inte bära äkta frukt om den inte på djupet är mariansk och, i vidare bemärkelse, kvinnlig.
Läs mer »

BREV TILL PÅVEN BENEDIKT XVI
Från Fader General, P. Saverio Cannistra OCD, februari 2013

Vi tackar er av hjärtat, Ers Helighet. Vi känner behov av att säga er detta sedan nyheten om er demission från påveämbetet från norr till söder, från öst till väst, och med blixtens hastighet nådde vår familj av oskodda karmeliter. Era ord rörde oss djupt. I floden av känslor är det tacksamhet som främst utmärker sig. Som så många miljoner troende i alla delar av världen vill också vi medlemmar av det teresianska Karmel, nunnor, bröder och sekularkarmeliter, uttrycka vår stora och djupa uppskattning.
Läs mer »

HOPPET SOM MOTGIFT
Kardinal G. Danneels

Jag tror att dessa ord kommer från Teresa av Avila, men jag är inte säker. Så lyder de alla fall: "Av tio frestelser som drabbar den troende människan beror åtta på modlöshet". Detta kunde hon skriva utifrån alla de erfarenheter hon hade gjort i mötet med så många män och kvinnor på 1500-talet. Jag tror att denna diagnos till stor del också är giltig när det gäller de kristna i vår egen tid.
Läs mer »

SE DIN MODER! MARIAS PLATS I KYRKANS LIV
Wilfrid Stinissen, karmelit

Jesus säger inte bara till Maria: ”Kvinna, där är din son.” Han säger också till Johannes: ”Där är din mor.” Efter att ha anförtrott oss åt Maria, uppmanar han oss att betrakta och älska henne som vår mor. Och evangelisten tillägger att lärjungen, som är han själv, tog Maria hem till sig. Från den stunden har Maria haft sitt hem i kyrkan och intagit sin centrala plats som mor till alla kyrkans barn.
Läs mer »

SE PÅ KRISTUS! - DEN KATOLSKA KYRKANS SJÄLVPORTRÄTT
Biskop Anders Arborelius, karmelit

Innan Kyrkan ser på sig själv är det viktigt att veta att just detta kan vara en stor frestelse. Som Kyrkan är vi i första hand till för att se på Kristus och låta oss betraktas av honom. I andra hand är vi till för världen, för att ge världen Kristus. Att se sig själv i spegeln är alltid farligt. Det är vår tids kanske största hinder på vägen, både för att kunna vara Kyrka och för att kunna återspegla Jesus Kristus för världen.
Läs mer »

VARFÖR JAG ÄLSKAR TERESA
En karmelitnunna

Teresa av Avila Skulle någon fråga varför man är särskilt förtjust i ett speciellt helgon, när det nu finns så många underbara sådana att vara förtjust i, så måste det nog funderas en lång stund. Vad beträffar Teresa av Avila ville jag troligen i första hand spontant säga: Hon är ju en så härlig människa! Vilken tur att hon hörde till fåtalet på den tiden som kunde läsa och skriva. Inte minst hennes brev har berett mig många sköna stunder. Teresas gåvor, naturliga såväl som övernaturliga, ligger på en hög nivå. Ändå räcker det knappast till för att göra henne speciell.
Läs mer »

PÅVENS BUDSKAP TILL BISKOPEN AV AVILA
450-årsjubileum av Karmels reform

Resplendens stella. "En stjärna som spred det klaraste sken" (Boken om mitt liv 32:11). Jesus uppmuntrade med dessa ord St:a Teresa av Jesus att grunda S:t Josefs kloster i Avila, början till karmels reform, vars 450-årsjubileum vi skall fira den 24 augusti (2012). Med anledning av denna lyckliga tilldragelse vill jag glädja mig med det kära stiftet Avila, de oskodda karmeliternas orden, Guds folk: pilgrimerna i Spanien och alla dem i den världsvida Kyrkan som i den teresianska spiritualiteten har funnit ett säkert ljus för att upptäcka att människan finner sann förnyelse av livet genom Kristus.
Läs mer »

PÅ VÄG TILL ATT TRANSFIGURERAS
Wifrid Stinissen, karmelit

Att bli helig är att helt enkelt bli den man är skapad att vara. Att inte vara helig strider mot naturen. Att vara helig är att vara hel, enhetlig, gjord i ett stycke. Hel är man när det finns enhet och harmoni mellan de olika nivåerna i ens väsen, när det inre livet blommar och strålar fram i det yttre. Att bli en hel människa går inte enbart ut på att få ordning på de yttre skikten i personligheten, utan det gäller framför allt att upptäcka sitt väsens djup och sedan låta detta strömma fram och fylla hela ens varelse.
Läs mer »

"NI ÄR JORDENS SALT"- KATEKES FÖR UNGDOMAR I TORONTO 2002
Biskop Anders Arborelius, karmelit

Innan vi talar om vår kallelse att vara jordens salt, måste vi tala om Den som är sötare än honung, som de heliga brukar säga om Jesus. Innan vi läser om vår kallelse att vara salt i Matteus-evangeliet, får vi se på Jesu självporträtt, alltså det som brukar kallas Saligprisningarna. Det är ingen tillfällighet att det ord vi skall meditera šver idag följer strax efter bergspredikan, där Jesus visar oss sin helighet, som vi är kallade att fä del av och sprida omkring oss.
Läs mer »

ANVISNINGAR FÖR DEN SOM VILL BE
Michael Hollings, präst

Den som vill bli en bönens människa måste vara väl införstådd med vad som erfordras för detta. Jag vill här tala om några av de ting som i första hand behövs. Det är faktiskt så att dessa berör hela vårt kristna liv och framgår av bönens eget djupaste väsen. Den som vill motsvara dessa krav ser sig förpliktad att i ljuset av dem grundligt granska sitt personliga levnadssätt. Sedan måste efterhand allt fler steg tas som gör ett böneliv möjligt.
Läs mer »

DET LYSANDE MÖRKA MOLNET
Thomas Mertons bestigning av berget Karmel
Sven Heilo

"l två månader har jag oroats och besvärats av att inte ha kommit någon vart med min nya bok 'The Cloud and the Fire'. Fyrtio sidor hade jag lyckats åstadkomma, de flesta skrivna med mitt eget blod efter den senaste reträtten. De var förfärliga, vilken förvirring! Alldeles för långrandiga, invecklade, illa skrivna, illa genomtänkta och under stora kval. Kan bara betyda att Gud inte vill ha den här boken och att han helt enkelt har spärrat vägen genom att inte ge mig styrka, förstånd och tid att skriva den."
Läs mer »

LJUSET I MÖRKRET
Om Johannes av Korsets asketiska väg
Thomas MERTON o.c.s.o (1915–1968)

För att förstå såväl heligheten hos Johannes av Korset som hans lära, måste man se dem i Nya Testamentets klara perspektiv, i ljuset av Bergspredikan, i Johannesevangeliets djupgående teologi, men först och främst med utgångspunkt från Guds Sons lidande och uppståndelse.
Läs mer »

DAGMAR NORELL - EN SVENSK MYSTIKER I VÅR TID
Wilfrid Stinissen o.c.d.

Det hände i mars 1996. Dagmar var inlagd på Ersta sjukhus med en långt framskriden cancer. Jag hade åkt till Stockholm för att ge henne de sjukas sakrament och det vi i katolska kyrkan kallar viaticum (nattvarden som sista vägkost). Några av hennes allra närmaste vänner var med.
Läs mer »

ÄPPELTRÄDET
I en stor hage växte en gång ett vackert äppelträd. Vid sidan om det växte en gran som var hög och mörk. En gång hade de båda träden varit lika små, men med tiden rände granen i höjden. Äppelträdet tyckte det såg ut som om granen växte ända upp till himlen. Själv bredde äppelträdet i stället ut sina grenar runt om sig.
Läs mer »

DÖDEN, EN ÖVERGÅNG FRÅN LIVET TILL LIVET
Kardinal Léon Joseph Suenens (1904–1996)

Om det är ett intet som väntar oss efter döden, skulle livet förlora sin mening för mig. Jag skulle varken kunna förstå lidandet eller äkta kärlek. Det är bara i evighetens ljus som jag kan förstå dessa två realiteter. Lidandet kan inte existera utan att ha en mening; det kan inte vara en ren absurditet och inte heller få sista ordet. Det låter sig bara förklaras om man liknar det vid en födslosmärta.
Läs mer »

HIMLEN. 1
Martinus Martin o.c.d.

Ibland frågar människorna vad himlen är. Vi kanske kan finna något av svaret hos barnet, som utan tvekan skulle titta uppåt mot himlen och peka. Vi förståndiga vuxna småler väl åt en sådan reaktion, men vid närmare eftertanke visar det sig att den egentligen inte är så dum. När en människa nämligen pekar uppåt visar hon inte på det som är ovanpå i rumslig bemärkelse, utan på det som överstiger henne, är upphöjt.
Läs mer »

HIMLEN. 2
Martinus Martin o.c.d.

Det finns en del kristna som föreställer sig en himmel "någonstans däruppe". De har aldrig underkastat denna sin föreställning någon närmare prövning. Det är därför inte så konstigt att de blir förvirrade när vetenskapsmän påstår att himlen är tom. Vi kan undra om inte Bibelns tal om himlen i viss mån bidragit till denna felaktiga syn på himlen hos många kristna.
Läs mer »

ROSENKRANSEN
Denna populära Mariala bön är ett värdefullt andligt redskap för att växa i förtrolighet med Jesus, och att i Jungfru Marias skola lära oss att alltid uppfylla Guds vilja. Först och främst är det nödvändigt att vi låter Maria ta oss vid handen för att betrakta Jesu Ansikte: ett glädjerikt, lysande, smärtorikt och förhärligat Ansikte. De som, likt Maria och tillsammans med henne, uppmärksamt bevarar och begrundar Jesu mysterier, tillägnar sig hans sinnelag och likformas med honom.
Läs mer »

SJÄLVUTGIVELSLE: EDITH STEINS BUDSKAP
Anders Arborelius o.c.d.

"Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?" (Luk 24:25, 26.) Dessa båda frågor, som Jesus ställde till sina lärjungar, tillhör de eviga frågorna. När vi vanligtvis talar om eviga frågor, menar vi nog de existentiella frågor som människan ställer angående meningen med lidande och död, ja, med livet självt.
Läs mer »

SANNINGEN SKALL GÖRA ER FRIA. 1
Wilfrid Stinissen, ocd

Sanningen har många aspekter, och man kan tala om den ur många synvinklar. Det som intresserar oss här är inte den abstrakta sanningen utan sanningen som har blivit kött och blod i en levande människa.Det första vi tänker på när vi säger att en människa är sann, är att hon talar sanning, att hon inte ljuger.
Läs mer »

SANNINGEN SKALL GÖRA ER FRIA. 2
Wilfrid Stinissen, o.c.d.

Det underbara med Bibeln är att den aldrig kommer med abstrakta teorier eller djupsinniga spekulationer. Bibeln är berättelsen om förhållandet mellan Gud och människan, ett förhållande som har en ständigt skiftande och stundom dramatisk historia. Det man möter i Bibeln är liv.
Läs mer »

UPPVÄXT I KARMELS SKUGGA
Karmel och dess inflytande på påven Johannes Paulus II
Szczepan T. Praskiewicz, karmelit

Karmels inflytande på Johannes Paulus 11:s mänskliga och andliga bildning är ett faktum som blir uppenbart genom den helige Faderns eget vittnesbörd. Vid åtskilliga tillfällen då han framkallat minnet av sina barndoms- och ungdomsår, har han påmint om att den karmelitiska spiritualiteten lämnat outplånliga spår i hans liv.
Läs mer »

JOHANNES PAULUS II:s INRE DIALOG MED GUD
Konrad Krajewski, påvlig ceremonimästare

Jag lärde känna Johannes Paulus II personligen 1998, det år jag började arbeta på kontoret för de påvliga ceremonierna. När det var min tur att, tillsammans med ceremonimästaren msgr Piero Marini assistera honom under mässan, slogs jag alltid av det som utspelade sig i sakristian före och efter gudstjänsten.
Läs mer »

SJÄLVTUKT - ETT KÄRLEKENS KRAV
Ignatius de Pont, kartusian

Orden "lidande och "självtukt" låter ganska främmande för moderna människor, men det borde de inte göra för oss kristna. Därför är det i påskmysteriets ljus, ett ljus som bör upplysa varje kristet hjärta, som vi skall meditera över den evangeliska självtukten, eller det som Paulus kallar "att med ande döda kroppens gärningar” (Rom 8:13).
Läs mer »

GUD ÄR HELT ANNORLUNDA
Johannes av Korsets gudsbild. 1
Elisabeth Peeters, karmelitnunna

Finns det egentligen en fråga av mer grundläggande betydelse för vårt andliga liv än frågan om Gud? Vem eller vad menar vi när vi säger ”Gud”? Vem är Gud? Svaret på den frågan – vår personliga gudsbild och det sätt på vilket denna utvecklar sig under loppet av vårt liv (för vår gudsbild förändrar sig genom de erfarenheter vi gör av Gud, av oss själva och av världen omkring oss) – har en avgörande inverkan på hur vi utformar vårt andliga liv och på vårt liv överhuvudtaget.
Läs mer »

ÄLSKAREN OCH DEN ÄLSKADE - OCH ÄNNU MYCKET MER
Johannes av Korsets gudsbild. 2
Elisabeth Peeters, karmelitnunna

Gud är kärlek, säger evangelisten Johannes (1 Joh 4:16). Med tiden har vi blivit så vana vid att upprepa det att det nästan låter som en klyscha. Och sorgligt nog kan denna vackra utsaga förbli något helt abstrakt om man inte också säger hur denna kärlek konkret yttrar sig. Kanske det är orsaken till att Johannes av Korset, som ju oupphörligt besjunger kärlekens Gud och dessutom kunde stora delar av Bibeln utantill, aldrig uttryckligen citerar just detta bibelord.
Läs mer »

FADER, SON OCH ANDE
Johannes av Korsets gudsbild. 3
Elisabeth Peeters, karmelitnunna

I föregående artiklar behandlade vi två viktiga aspekter av Johannes av Korsets gudsbild: Gud som helt annorlunda och Gud som kärlekens Gud, han som är Älskare och den Älskade. Nu är detta aspekter som man återfinner även hos ickekristna gudssökare och visa personer... Men Johannes går ett steg längre. Som kristen mystiker lever han med den kristna uppenbarelsens treenige Gud.
Läs mer »

GUD BOR I OSS
Johannes av Korsets gudsbild. 4
Elisabeth Peeters, karmelitnunna

På frågan om vem Gud är, har vi hos Johannes av Korset hittills funnit följande svar: Gud förblir alltid den som är helt Annorlunda. Han överstiger vår fattningsförmåga. Samtidigt är han i vilket fall som helst överflödande kärlek och framför allt i sig själv redan relation, tre-enig. Men var kan man konkret möta denne treenige Gud, som både överstiger oss människor och är så kärleksfull och oändligt tillmötesgående mot oss?
Läs mer »

VEM ÄR JESUS FÖR JOHANNES AV KORSET?
Iain Matthew, karmelit

Frågan om Jesus var Johannes fråga i Toledo . Han hade lärt sig om Jesus som barn, läst Bibeln noggrant, fördjupat sig i ämnet vid universitetet. Han hade förkunnat Kristus och visat andra vägen till honom. Men mer än någonting han tidigare erfarit, behövde han nu möta honom, Jesus, som han alltid hade känt men som det nu tycktes att han aldrig hade känt på allvar. Hans fängelsesång uttrycker saken koncist: "Var har du dolt dig, Älskade?"
Läs mer »

FÖRTRÖSTAN
Den salige John Henry Newman (1801–1890)

Jag har skapats för att göra någonting eller vara någonting som ingen annan skapats till. Jag har en plats i Guds rådslut, i Guds värld, som ingen annan har, vare sig jag är rik eller fattig, föraktad eller uppskattad av människor. Gud känner mig och kallar mig vid namn. Gud har skapat mig för att jag skall utföra en bestämd tjänst åt honom. Han har anförtrott mig ett uppdrag som han inte har anförtrott åt någon annan. Jag har min mission att fylla.
Läs mer »

BLI INTE MINDRE
En predikan för andra söndagen efter jul
Biskop Anders Arborelius o.c.d.

I dag, på andra söndagen efter jul får vi höra samma evangelium som i mässan på juldagen. Prologen till Johannes evangeliet är så viktig att vi får höra den två gånger under julen. Innehållet och budskapet i prologen är så stort att Kyrkan måste förkunna det flera gånger, och vi måste få mer tid på oss för att växa in i det. På juldagen är det själva händelsen, Jesu födelse, som står i centrum. Detta oerhörda att Faderns enfödde Son föds i världen, i tiden, att Ljuset har kommit in i mörkret. I dag är det mer själva bakgrunden och ursprunget till Jesu födelse som står i centrum, men också målet och meningen med hans födelse.
Läs mer »

FADERNS DRÖM
En predikan för fjärde adventssöndagen

Biskop Anders Arborelius o.c.d.
I Guds hjärta finns det en dröm som aldrig kan slockna: att alla människor skall låta sig älskas av honom och så bli delaktiga av hans kärleks helighet för all evighet. Därför kan vi se på advent, också ur Guds synvinkel: Guds väntan på att hans dröm skall gå i uppfyllelse, på att människan äntligen skall öppna sitt hjärta och ta emot honom, ja, låta honom strömma in med hela sin förvandlande kärlek.
Läs mer »

O-ANTIFONERNA
Michael Monshau, dominikan

Varje kväll den 17-23 december kommer en särskild antifon att sjungas i Vespern som man bara får höra just den kvällen under året. De kallas ”O-antifonerna” eller ”de större antifonerna”, en viss antifon används varje kväll under sista veckan i advent.
Läs mer »

THÉRÈSE AV LISIEUX OCH J.H. NEWMAN (1)
Philip Boyce o.c.d.

"Kristus har återköpt åt oss vad vi förlorat genom Adam: vår syndfrihet. Han har befallt oss att bli som små barn, och han har också gjort det möjligt för oss; han har köpt oss enkelhetens nåd, som man så sällan tänker på och så sällan eftersträvar, fastän den är en av de högsta." Dessa ord härstammar inte från den heliga Thérèse, utan från John Henry Newman, som 1836 uttalade dem på predikstolen i den anglikanska kyrkan i Littlemore.
Läs mer »

THÉRÈSE AV LISIEUX OCH J.H. NEWMAN (2)
Philip Boyce o.c.d.

Gud, som Newman och Thérèse överlämnat sig åt, blir funnen i bönen och genom bönen. Redan en definition av bönen säger något om kontakten med Gud, om ett varseblivande av hans närvaro och kärlek, om ett samtal från hjärta till hjärta med en gudomlig Person. Inte så att det skulle vara lätt att be eller att hans närvaro alltid skulle vara förnimbar eller att hjärtat ständigt strömmar över av längtan och tillgivenhet. Ingalunda. Förr eller senare blir bönen till en kamp i tro och hopp, till en förblivande själshållning trots svek, mörker, tomhet och lidande.
Läs mer »

THÉRÈSE AV LISIEUX OCH J.H. NEWMAN (3)
Philip Boyce o.c.d.

Enkelhet är det mest iögonenfallande kännetecknet för den heliga Thérèses lilla väg. Vi sätter hennes liv och lära i förbindelse med allt som tycks oss tilldragande och värt att älska hos små barn. Hon höll sig borta från allt som kunde göra livet komplicerat, onaturligt och extraordinärt (...) En sådan charmerande enkelhet var inte lika påfallande i Newmans liv. Den för honom bestämda livsuppgiften varade längre och var mer sammansatt: han var en stor tänkare, en berömd predikant, en man som stod i meningsutbytenas korseld.
Läs mer »

BREV TILL TERESA AV AVILA
Kardinal Albino Luciani (Påve Johannes Paulus I)

Kära Sankta Teresa! Oktober är den månad då man firar Er fest, och jag tänkte att Ni kanske skulle tillåta mig att brevledes underhålla mig med Er. Den som beundrar den berömda marmorgruppen av Bernini, i vilken Ni framställs genomborrad av pilen från en seraf, tänker på Era visioner och extaser. Och det med rätta. Mystikern, hänryckningarnas Teresa, är även hon en sann Teresa. Men sann är också den andra Teresa som jag tycker ännu mera om; hon som står oss närmare och som man finner i Boken om mitt liv och i hennes brev.
Läs mer »

TERESA AV AVILA OCH DET LEVANDE VATTNET
En karmelitnunna

Teresa minns en målning från sin barndom: ”Jag hade en tavla som jag alltid kunde se och som föreställde Herren vid brunnen, med underskriften: ’Herre, giv mig det vattnet’. Hon berättar vidare ”O hur ofta har jag inte dragit mig till minnes de ord Herren sade till den samariska kvinnan om det levande vattnet! Det stället i evangeliet är mig också alldeles kärt."
Läs mer »

BÖNENS RYMD - TERESA OCH BÖNEN FADER VÅR
Iain Matthew o.c.d.

Ett sätt att visa någon sin kärlek är att erbjuda sin hjälp. Ett annat sätt är att säga: Var en del av mitt liv. När vi ber Fader Vår är hjälp på väg. Men mer än så. Vi blir förda in i en annans liv, välkomnade in i denna värld. Gud blir den rymd där vi lever. Den heliga Teresa skriver en kommentar till Herrens bön i sin bok Fullkomlighetens Väg.
Läs mer »

DEN HELIGA TERESA - DE ANDLIGA MÄNNISKORNAS MODER
Antonius Marijsse, karmelit

På sockeln till statyn av den heliga Teresa av Avila i Peterskyrkan i Rom finner man denna betydelsefulla inskrift: Mater spiritualium, ”de andliga människornas moder”. Kanske somliga kommer med en invändning: “Jo, visst hade Karmels stora reformator ett ansenligt inflytande på det andliga livet under sin levnad, men det rör sig om en epok som för alltid är slut.
Läs mer »

TERESA AV AVILA - EN LITEN GUIDE TILL HENNES SKRIFTER
Biskop Anders Arborelius, karmelit

Varje människa som vill leva meditativt och upptäcka bönens värld behöver hjälp av andra människor. För att växa in allt mer i vänskapen med Gud, alltså i bönen, behöver vi också mänskliga vänner, som kan delge oss sin gudsgemenskap. Och i de heligas samfund är allt gemensam egendom.
Läs mer »

JORDEN SKALL BLOMMA AV HELIG MUSIK
Musikalisk meditation av en karmelitnunna

Någon har sagt: "Gud skapade världen sjungande." Den som förvånas över detta må betänka Augustinus ord att "sång är något för den glade, och, om vi tänker noga på saken, för den som älskar." Vem är gladare än Gud, den evigt Lycksalige? Vem älskar mer än Gud, den eviga Kärleken? Är det då så orimligt att säga att Gud, i sin glädje och kärlek, har sjungit skapelsen till dess existens?
Läs mer »

FRÅN JOHANNES AV KORSET TILL EDITH STEIN - KARMELS MYSTIK
Biskop Anders Arborelius, karmelit

Herre, fyll våra sinnen med uppståndelsens ljus, så att vi undgår dödens skugga och når fram till den eviga härligheten (slutbön för laudes i andra veckan). ”Mystik har att göra med verkligheten: Guds verklighet och människans”, skriver den engelska karmelitnunnan Ruth Burrows. Ingenting är så verkligt och verklighetsnära som kristen mystik.
Läs mer »

DEN HELIGASTE HELIGHETEN
Pierre-Marie av Korset, karmelit

Den heliga Thérèse av Jesusbarnet har för vårt århundrade utstakat ”en helt ny liten väg”, en helighetens väg. Denna väg har Kyrkan kanoniserat. Eftersom vi inte kan anföra allt som hon säger om heligheten – det skulle innebära att behöva sammanfatta hela hennes spiritualitet – skall vi endast dröja vid två avsnitt ur hennes Självbiografiska skrifter och framför allt försöka frilägga den uppfordran som genom dem riktar sig till oss.
Läs mer »

OM TYSTNADEN I KARMEL
Mother Mary of Jesus o.c.d. (1851–1942), priorinna i London

Det är inne i tystnaden och glädjen i hans egen gränslöshet och evighet som Gud lever, som han älskar sig själv och oss. Hans yttrande är hans Ord; deras ömsesidiga Kärlek är Gud som utgår från dem båda. Det är utifrån sin tystnads och gudomliga livs sköte som Gud skapar. Hans vilja skapar människan och världsalltet, och både glädjen i hans liv och hans skaparverk föds i hans eviga och gudomliga tystnad.
Läs mer »



 

Jesus sviker aldrig. Han är den sanne vännen. Teresa av Jesus.


Webmaster